Jakten från förr

I jaktområdets begynnelse bedrevs jakten inte så effektivt som idag, det var ju som bekant inte så gott om älg så det var först när man sett älgspår som man lade ner stor energi på spårning för att se om älgen fanns kvar inom området.

Denna historia har berättats för mig av en idag mogen man som var ung grabb i slutet på 40-talet när denna historia utspelar sig.

Det var inte många personer som jagade i början när jaktvårdområdet var nybildat utan man var som oftast ett halvdussin tappra själar som drog ut på jakt. I detta fall så hade man fått för sig att uppe på Kroktjärnberget vid myren var det ett säkert ställe för att passa på älg. Man hade tillgång till ett tält med kamin som man bar upp till backen ovanför myren. När tältet stod på plats och kaminen brann med en behaglig värme tyckte man att efter ett gott dagsverke var man väl värda lite dryckjom.

Det festades en hel del på dagen och en bra bit in på kvällen, hela iden med tältet var att komma hemifrån, slippa tänka på dagliga problem festa till och ha kul.
Att en älg skulle dyka upp på myren under jägarnas uppspelta och inte allt för tystlåtna diskussioner var inte tänkbart så det passade bättre att ha ett litet kalas i likasinnade vänners sällskap.

Man gick och la sig sent på kvällen när drickat var slut, på morgonen skulle man packa ihop och gå hem och efter en stund snarkades det för fullt i tältet.

Vid 5-tiden på morgonen vaknade Fredrik till och var i stort behov av att lätta på trycket, han kröp ut ur tältet till ljudet av tungt sovande jaktkamrater. Det låg en lätt dimma nere på myren. När Fredrik var klar med sitt behov och var på väg att krypa in i tältet igen, rörde någonting sig nere i dimman. Fredrik ryckte till och tittade efter ordentligt, en älg, en liten älg stod nere på myren och lyssnade i riktning mot tältet. Fredrik fick snabbt fram bössan och sköt, älgen föll i backen och blev liggande. Jägarna som nyss sovit tungt kom yrvakna och förbryllade ut ur tältet och funderade vad tusan Fredrik höll på med ?

Man trodde inte sina ögon när man såg hur Fredrik sakta men säkert och med stolta steg gick ner mot myren till älgen som låg där, detta var inget annat än en större sensation inte nog med att man fått sig en riktigt fest kvällen innan man hade även skjutit en älg.

Skrivet av: Mats-Erik Ågrahn.